CETIS rikskonferens i Norrköping mars 2006
Föreläsning: Uppfinningar för 2000-talet – men hur finna uppfinnare?
Metoder för att utveckla utvecklare
Harriet Aurell inledde sin förläsning med en återblick till 1950-talet. Enligt Aurell var teknik då något av en folkrörelse. Kan intresset för teknik bli lika stort idag? frågade sig föreläsaren.
Under första delen av sin presentation tog Harriet Aurell upp några inspirerande exempel på innovativa människor som utvecklat nya produkter. Hon talade i detta sammanhang också om de drivkrafter man som innovatör kan ha.
Mänskliga behov som drivkraft
Olika innovatörer har olika drivkrafter. Medan somliga drivs av kärleken till teknik i sig, drivs andra snarare av viljan att tillgodose människors behov. Mats Leijon är ett exempel på det senare. Han är idag professor i elektricitetslära i Uppsala och jobbar med ett projekt kring vågenergi. För att redan från början väga in miljöaspekterna i sin utveckling har han engagerat ett antal miljökunniga medarbetare i sin arbetsgrupp.
Mats Leijons stora intresse under studierna på Chalmers var matematik, och det var också det intresset som blev upprinnelsen till hans första uppfinning. Han hittade en formel som inte användes särskilt mycket och utifrån den utvecklade han en ny typ av högspänningsgenerator. Och detta trots att all konventionell kunskap sa att hans produkt var en omöjlighet. Mats Leijon drivs också av att utveckla så enkel teknik som möjligt. På så sätt undviks onödiga felkällor.
En annan innovatör som drivits av mänskliga behov – såväl sina egna som andras – i sitt utvecklingsarbete är Erik Lundström på C-more. Tack vare sin drivkraft att övervinna svårigheter har han, trots ett skadat korttidsminne till följd av epilepsi, tagit sig igenom ett flertal utbildningar, bland annat på KTH. För att klara av studierna fick Erik Lundström uppfinna en teknik för att anteckna med olika färger. Tekniken har han senare utvecklat till ett dataverktyg för brevskrivning, anpassat för personer med språkhandikapp. Verktyget bygger på skrivspråket Bliss som består av symboler och ikoner och överför detta språk till skriven text anpassad efter ålder och syfte.
Första kvinnorna som fått SKAPA-priset
Aurell berättade också om två unga kvinnor - Maria Gröndahl och Lisa Eriksson - som utvecklat ett slags bioplast och startat företaget Xylophane. Dessa två innovatörer fångade upp tankar och idéer under sin utbildning vid Chalmers och vidareutvecklade detta till en konkret företagsidé. Maria och Lisa fick som första kvinnor SKAPA-priset, Sveriges största uppfinnarpris, för sin uppfinning.
Vad behöver då uppfinnas idag? Enligt Harriet Aurell behöver vi teknik som tillgodoser mänskliga behov och som är lätt att använda och reparera – aspekter som långt ifrån alltid vägs in av dagens teknikutvecklare. Vi behöver också teknik som återställer skador som dagens samhälle åstadkommit. Och för att just främja teknikintresset behöver vi till exempel leksaker som utvecklar teknisk nyfikenhet hos barn (och vuxna).
Grynet + da Vinci = SANT
Avslutningsvis nämnde Harriet Aurell en utbildning med det ovanliga namnet Grynet + da Vinci = SANT. Detta är en utbildning i genusneutral och fantasieggande teknikpedagogik. Utbildningen vänder sig främst till kvinnliga konstnärer och kulturarbetare och ska ge kompetens att forma roliga och fantasieggande koncept för hur man gör saker som rör sig. Tanken är att denna kunskap ska överföras till pedagoger i förskola och skola. I kursinnehållet ingår bland annat en metod för hur man kan utveckla sin egen teknikkunskap under arbetet med barnen.
TEXT: HANNA SJÖSTRÖM, KLARA SPRÅKET AB
FOTO: FOTOGRAFICA
Tillbaka
Linköpings universitet, CETIS, Campus Norrköping, 601 74 Norrköping011-36 31 09 (tfn) cetis@cetis.liu.se -
Skriv ut