CETIS rikskonferens i Norrköping april 2010
Seminarium - Skolutvecklingsprogrammet NTA – funkar det?
Gerd Bergman, utvecklingsledare NTA Utveckling
Introduktion av NTA-materialet som är ett skolutvecklingsmaterial.
Målgrupp: F - åk 9
Mål: Öka lärares och elever intresse och kunnande för naturvetenskap och teknik
Gerd poängterar att man framför allt ska se NTA som ett kompetensmaterial för lärare.
NTA:s arbetssätt är utforskande, frågebaserat, "nyfikenhetsdrivet" och experimenterande. Kommunikation och dokumentation är viktiga delar i alla NTA-teman.
Då en kommun/friskola har bestämt sig för att delta i NTA-programmet anordnas i kommunen en utbildningsdag för lärarna där man fortbildas i tema, det finns också ytterligare tematräffar i kommunen under terminen. Man arbetar med ett tema under en termin. Lärarna har tillgång till material och man kan ha erfarenhetsutbyte mellan skolor inom kommunen som arbetar med samma tema under terminen.
Hur ordnas de där utbildningsdagarna? (fråga från deltagarna)
NTA-samordnare i varje kommun kallar till möten med lärarna.
2010 finns NTA-programmet i 91 kommuner, 10 övriga (friskolor m.m.). Totalt arbetar 97 000 elever och 6 700 lärare med det under vårterminen 2010.
Teman för år 6-9 håller på att utarbetas eftersom det finns en efterfrågan speciellt av de lärare som får elever som under grundskolans tidiga del har vant sig vid arbetssätt i NTA-teman.
Banverket har finansierat det senaste temat "Banbrytande teknik" som riktar sig till årskurs 6-9.
Ett nytt tema "Energi och hållbar utveckling" för årskurs 7-9 är på gång - klart hösten 2010. Det är ett tema där samarbetet mellan no och so tas upp på ett tydligt sätt.
Gerd visar ett material som kallas Teknikuppdragen – de är ett tillägg till de teman som redan finns och som är uppdelade kring teknik förr, idag och i framtiden.
T:et i NTA
- I befintliga teman
- Teknikuppdragen
- Energi och hållbar utveckling
För mer information se:
Forskning kring NTA materialet
Joakim Svärdh, Doktorand TUFF Stockholms universitet
NTA har sitt ursprung i USA med anledning av ett så kallat "call to action", som gjordes för att stärka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik.
STC-program är den amerikanska versionen av NTA. NTA kom till Sverige 1997 genom Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademien (IVA).
Fungerar det i USA?
Att använda sig av olika "färdiga" lådor för att underlätta undervisningen för lärarna är vanligt i USA man kallar ofta dessa lådor, Kit-based, Activity based eller Inquiry based.
I dag kan man säga att de är inne på andra generationens lådor i USA. Det har bedrivits en del forskning på effekten av att använda NTA eller liknande material i undervisningen. Den forskning som finns är i form av metastudier, statistiska studier och studier för att se långvariga effekter.
I Sverige framför allt, har man koncentrerat sig på att genomföra kvalitativa studier av innehållet och undervisningen av NTA materialet.
Joakim skall göra en kvantitativ studie där han jämför användningen av NTA-teman i förhållande till nationella prov i fysik, biologi och kemi. Tyvärr inte teknik eftersom det inte finns nationella prov i teknik. Joakim vill jämföra resultaten på nationella prov på skolor som använt NTA och de som inte använt NTA.
IFAU- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningsstudier stödjer detta arbete och Joakim måste för att göra en statistisk undersökning som heter PSA, Propensity Score Analysis.
Möjliga resultat
- Provbetyg – skillnader en typ av kunskapsmätning
- Slutbetyg – kunskapsnivåmätning
- Intresse genom val av gymnasieskolan
Mer N och T? - Undergrupper (killar, tjejer…) och ämnen
Kompletteras med intervjuer av lärare, elever och andra intressenter - Söker forskningsbidrag för en longitudinell studie – mer avancerad statistik, mer idéer för framtiden, intresse genom frånvarostatistik.
Finns det inga liknande studier i USA? Jo, det finns det men inte lika noggranna vi har i Sverige en fördel i och med att vi har SCB som vi kan använda statistik ifrån menar Joakim.
Text: Maria Svensson, CETIS
Foto: Christina Wallnér
Tillbaka
Linköpings universitet, CETIS, Campus Norrköping, 601 74 Norrköping011-36 31 09 (tfn) cetis@cetis.liu.se -
Skriv ut