Företagare i lantlig idyll fixar programvaror för personer med funktionshinder

Hon är arbetsterapeut och han civilingenjör. På den östgötska landsbygden driver de ett familjeföretag som gör datorhjälpmedel för personer med funktionshinder. Möt alumniparet Kerstin och Leif Kanebrant.

En slump ledde Kerstin och Leif Kanebrant in på utveckling av programvara för funktionshindrade. Det blev början till deras familjeföretag som bygger på bägges kompetenser: han civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik och hon arbetsterapeut.

Det var i början av 90-talet, när Kerstin arbetade med de allra första datateken för barn med funktionshinder, som hon bad Leif om hjälp med en teknisk lösning som skulle göra det lättare att styra datorn utan att använda tangentbord och mus.

– Det var för krångligt att anpassa datorn till barnens behov. Det skulle vara så enkelt att vem som helst kunde sätta sig med barnen vid datorn.

Leif arbetade då på SAAB och tog hjälp av en kollega, också han civilingenjör från LiU. Resultatet blev Bläckfisken, en liten kopplingslåda som i ena änden ansluts till datorn och i den andra till de manöverkontakter som ersätter tangentbord och mus. Alla inställningar som behövs finns i lådan,
som enkelt kan flyttas mellan olika datorer.

Den första Bläckfisken var stor som två mjölkpaket och tillverkades i tio exemplar som utvärderades på datateken. Dagens Bläckfisk är inte större än två tändsticksaskar och har sålts i 9000 exemplar i hela Norden.

Bläckfisken blev början på Leifs och Kerstins familjeföretag Hargdata. De tillverkar fortfarande Bläckfisken, men översätter och anpassar dessutom programvaror för både barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Kerstin tänker ut hur programmen ska fungera och Leif programmerar.

– Både Leifs kunskaper som civilingenjör och mina som arbetsterapeut är nödvändiga för den produktutveckling vi arbetar med. Det är en styrka att kunna glida över gränserna till varandras yrkesroller.

1994, två år efter Bläckfiskens debut, började Leif arbeta heltid i familjeföretaget. Kerstin var kvar i landstinget i Östergötland fram till 2002. Sedan dess både bor och arbetar de tillsammans, med 20 meter till jobbet.

– Att det fungerar så bra kanske beror på att vi varit gifta länge. Vi lärde känna varandra redan på gymnasiet i Linköping, berättar Kerstin.

– Men så har vi också stegvis kunnat glida in i företagandet. Om vi känt att det inte fungerade hade vi kunnat att dra oss ur, men vi tycker att vi lever på vår hobby, det känns som ett privilegium.

Hargdatas lokaler byggdes för två år sedan på samma grund som torpet Leifs mormor en gång bodde i, bägge röda hus med vita knutar och veranda. Hit, vid vägs ände på den östgötska landsbygden, flyttade de efter gymnasiet. Då var kallt vatten den enda bekvämligheten i torpet, så när familjen växte byggde de bostadshuset intill. Och när företaget växt har det också fått ett eget hus.

I mitten av 90-talet kom Leif och Kerstin i kontakt med det brittiska företaget Widgit Software som tagit fram ordbehandlingsprogram med både text och symboler, ljudning och uppläsning. Samtidigt som du skriver visar symboler vad orden betyder och talsyntes läser upp ord och meningar.

Hargdata anpassar nu alla Widgits program till svenska behov och har kollegor i 15 andra länder som gör motsvarande anpassningar för sina språk. De träffas regelbundet för att diskutera programutveckling.

Så småningom har ordbehandlingen utvecklats till en serie program som alla använder Widgits symbolbas. Med dem kan man till exempel skapa böcker och arbetsblad, bildstödskort och olika slags övningar som eleven kan arbeta med.

Programmen har svensk talsyntes, inbyggd grammatik och en symbolbas som nu innehåller omkring 10.000 symboler och ständigt utvecklas vidare. De används som pedagogiska hjälpmedel i förskolor och skolor, men också i habilitering och hjälpmedelsverksamhet.

– För barn som har svårt att koncentrera sig, har kognitiva problem eller läs- och skrivsvårigheter är programmen bra hjälpmedel, men även för äldre med till exempel afasi.

Med Widgits program utökades kundkretsen och verksamheten kompletterades med kurser i hur de fungerar och används.

– Vi har rest land och rike runt, från nordligaste Norrland till längst ner i söder. Men nu har vi en kurslokal i Hargdatas egna lokaler och håller endagarskurser både i vår egen kurslokal och ute hos kunder över hela landet.

Kurserna blir fler för varje år och i år anställdes den första medarbetaren. Karin Pettersson är också LiU-alumn och arbetsterapeut, men gick utbildningen 25 år efter Kerstin.

– Det grundläggande är att kunna se människors möjligheter snarare än svårigheter, men min utbildning var mer teoretisk än Kerstins. På 70-talet var arbetserapeuternas utbildning mer praktisk och inriktad på olika tekniker, som vävning och sömnad.

För Kerstin och Karin är det idag mer arbetsterapins människosyn än teorier och tekniker som genomsyrar arbetet.

Text Birgitta Weibull
Foto Vibeke Mathiesen
Ur LiU magasin nr 3 2010

Sidansvarig: alumni@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Jun 27 15:56:28 CEST 2011