Hon försvarar det fria ordet

LiU-alumnen Elnaz Baghlanian arbetar för yttrandefrihet och stöd för fängslade författare i världen. Hon är spindeln i nätet på Svenska PEN.

Istanbul väntar. Om några veckor ska Elnaz Baghlanian, litteraturvetare från Linköpings universitet, iväg på sitt första kampanjuppdrag för Svenska PEN.

Genom en manifestation på plats vill PEN-center runtom i världen uppmärksamma situationen för Turkiets förföljda författare, skribenter och journalister – och de är många hundra. Fler än i Ryssland eller Iran, påpekar Elnaz:

– Så vi har planerat att uppvakta politiker, arrangera författaruppläsningar och stötta utsatta skribenter genom att till exempel beställa texter till Dissidentbloggen som är ett rätt nytt projekt Svenska PEN driver.

I januari 2011 blev Elnaz Svenska PEN:s första anställda personal, dessförinnan gjordes allt arbete ideellt. Jobbet på kontoret (också det nytt) i Gamla stan har hon fått utforma från grunden, uppbackad av styrelsen och ordföranden Ola Larsmo.

Förutom rutinjobb med medlemsregister och liknande ansvarar hon för hemsidan och är redaktör för Dissidentbloggen.

Just denna lördag är Elnaz i Linköping för att fira sin pappas födelsedag. Hon har hunnit springa en vända utefter Stångån och nu sitter hon i lugnet på Stadsmissionens café i forna Metodistkyrkan. Långt från politisk förföljelse, kan tyckas, men Elnaz bär andra erfarenheter.

– Min far var politiskt aktiv i Iran. Jag var fem när min familj fick fly, säger hon.

Familjens fortsatta kontakter med släkt och vänner i Iran gav henne en slags självklar vardagskunskap under uppväxten; politiskt hot som realitet.

– Yttrandefrihet är grunden för demokrati och det känns bra att få jobba för den.

Och det Svenska PEN uträttar gör verkligen skillnad. Bland annat genom Dissidentbloggen, där vi publicerar texter som skribenter i totalitära regimer annars inte kan publicera. De läggs ut på originalspråket, dessutom översatta till svenska och engelska.

Ingången till Elnaz arbete på Svenska PEN var på sätt och vis rena slumpen. Hon fick helt enkelt en förfrågan – och lägligt nog under en tuff period som arbetslös litteraturvetare.

– Och bättre jobb hade jag inte kunnat tänka mig. Här får jag kombinera mitt sociala
engagemang med litteraturintresset.

Så långt tillbaka Elnaz kan minnas har hon läst. Jämt, allt.

– Böcker har alltid haft en dragningskraft på mig. Jag ville bli författare redan som liten!

– Min familj var mer realistisk, de förväntade sig att jag skulle bli jurist. Men de fick ge sig, säger hon och skrattar.

Drömmarna stärktes under gymnasieåren på Folkuniversitetet, med författaren Maria Fagerberg som lärare i svenska.

– Hon gav oss redskapen att kunna analysera det vi fick läsa, böcker som Candide, Främlingen och Brott och straff.

Elnaz började läsa litteraturvetenskap på LiU, med sikte på en framtid inom förlagsbranschen eller som litteraturskribent. Hon kombinerade med genusvetenskap och sociologi, och att jobben kanske inte stod och väntade efter den examen bekymrade henne inte alls.

Men det fanns ett ärende som Elnaz måste uträttas innan studierna kunde ta vid. Hon for till Iran.

Dels för att få sammanhanget med sin bakgrund, dels för att få uppleva sig som en bland alla andra.

– I Linköping fanns invandrartjejen som en del av min identitet. I Iran blev jag identifierad som utlänning. Det kom som en överraskning, inget blev riktigt som tänkt.

Linköping var, trots allt, hemma.

På universitetet överträffade den första terminens studier alla förväntningar.

– Jag har väl aldrig läst så mycket som då, hela världslitteraturen stod på läslistan … Som vi diskuterade!

– En universitetsutbildning innebär ju att man formas tankemässigt och lär sig tänka kritiskt, att förhålla sig till fakta och skriva vetenskapligt. Jag fick uppenbarelser hela tiden, säger Elnaz och skrattar.

Parallellt pågick det egna skrivandet. 2004 blev hon en av sju vinnare i Wahlström & Widstrands debutanttävling med en prosalyrisk text om identitet och som trycktes i en antologi. Ung, begåvad och invandrartjej – den debuten resulterade i en rad intervjuer i media.

– Det ledde också till att jag fick vara med som bokrecensent i SVT:s Godkväll, som sändes på fredagarna från Norrköping. Och det var riktigt kul. Jag beställde själv böcker från förlagen, läste och recenserade en hel höstsäsong innan programmet flyttades till Umeå.

Det finns litteratur som i ett slag förändrar läsarens världsbild. Och författare som utmanar makt och ifrågasätter världsordningen.

– Censureras litteraturen, tar man ifrån människor en möjlighet att tänka. Yttrandefrihet är ju en förutsättning för demokrati, säger Elnaz, som under studietiden riktade in sig just mot litteraturens roll i samhället genom att läsa genusvetenskap och sociologi.

Fördelen med en egenhändigt utformad examen är möjligheten att göra uppehåll nu och då. För Elnaz blev några månader i Centralafrikanska Republiken en slags kompletterande bildningsresa.

– Min dåvarande pojkvän var missionärsson och ville vända tillbaka för att bygga upp turismverksamhet. Jag följde med för att skriva, berättar hon.

Det blev omvälvande. Plötsligt fann sig Elnaz leva i tydliga koloniala, patriarkala strukturer. Här sågs hon som den vita hustrun, förväntades vara bräcklig och hålla tydligt avstånd till de anställda.

– Vi var ofta ute i väglöst land. Inte ens då var det tänkbart att vi skulle kunna äta tillsammans med de anställda afrikanerna.

Så mycket till skrivro blev det inte, men resan tillfogade ett nytt perspektiv på människors livsvillkor.

– Jag hade dittills trott att kolonialismen var ett avslutat kapitel.

2008 var det dags för Elnaz att ta ut examen i litteraturvetenskap från LiU. Hon fortsatte till Lund för att läsa förlags- och bokmarknadsvetenskap, gjorde praktik inom Bonnierförlagen och hade turen att få fortsätta med vikariat och projekt, bland annat på Bonnier Fakta.

Så kom hösten 2010 och det fanns plötsligt inga jobb.

– Jag gick på intervju efter intervju men inget hände. Det var det värsta halvåret i mitt liv, beskriver hon.

Då kunde hon kunde inte föreställa sig att det skulle sluta med kontor vid Skeppsbron och en arbetsuppgift som hon likaväl ser som en livsuppgift: att värna om det fria ordet.

– Nu känns det som att allt bara har fallit på sin plats.

Text Gunilla Pravitz
Foto Anna Molander
Ur LiU magasin nr 4 2012

• Namn Elnaz Baghlanian
• Utbildning på LiU Fil kand, litteraturvetenskap, 2008
• Jobb Redaktör och kanslist på Svenska PEN
• Bor Södermalm, Stockholm
• Fritid Foto och löpning
• Bästa lärare Peter Hansen, Litteraturvetenskap 1
• Bästa minne Diskussionerna första terminen, om allt från antiken till modernismen.

Svenska PEN driver Dissidentbloggen på www.dissidentblog.org

Sidansvarig: alumni@liu.se
Senast uppdaterad: Thu Jan 10 09:04:53 CET 2013